Lösenord

söndag, oktober 19, 2014

Présentation et fois gras

En visit som knappt kan benämnas ett besök; Redoy skulle anlända på fredagmorgonen och stanna fram till söndagsmorgonen. Det innebar inte mycket tid, men åtminstone två heldagar vi skulle spendera med varandra, och jag hade sett fram emot det som bara den..!

Jag var entusiastisk att jag inte kunde hålla det inom mig. Lite som på bilden nedan.




Herren som skulle anlända vid 10:30 trodde att jag egentligen hade min franskkurs då, men vad han inte visste var att jag bytt skoldag och nu hade fredagen ledig att överraska honom!
Jag gick därför till blombutiken nära intill och köpte en bukett med....




... nio röda rosor.




Hans favoritblommor, alltså. Sedan satte jag mig där jag visste att flygbussen skulle anlända, och efter lite förseningar med både flyg och buss kom han efter ungefär en timme...




Och gissa om jag var glad att se honom! Efter hårda kramar och lite genans (vi har ju inte setts på nästan två månader!) så gick vi hem till mig och bjöd på lunch. Såhär stilig såg han ut hemma hos mig.




Ni som följer mig lite närmare vet att jag är helt förälskad i gubbstilen, och han börjar anamma det lite nu. Jösses, vilken stilig herre. Att man kan vara så snygg.

Han hade även med sig lite godsaker i från Sverige - svensk herrgårdsost, falukorv, svensk choklad och butterkaka. Omnom. Vi tog oss en liten fika.




Men sedan, sedan ni! Sedan gick vi för att möta upp min Puff, Lina, som Redoy aldrig träffat (men som jag pratat sönder öronen på honom om). Vi gick ned till Eiffeltornet och köpte varsin crêpe!
Gissa om jag var nervös inför deras möte.




Medan jag fotade min franska favoritdessert så sprang Redoy och Lina iväg. Vilka vänner, va. 




... Men oroa er inte, jag hann ikapp dem! Vi satte oss på en bänk och mumsade. 




Jag bekantade dem med varandra och vi satt och pratade om smått och gott mellan tuggorna. Därefter sade vi adjö till Lina som skulle hem mot sitt arbete, och jag och Redoy tog oss en liten promenad....




... Just för att Paris är så vackert. Speciellt i sällskap med sådana snyggingar som herren nedan.




Sedan till ögonblicket jag väntat på länge på - att få introducera Redoy för mina gosepojkar. Valentin och Adrien är en så väsentlig (fullständig?) del av min vardag, eftersom jag träffar dem och umgås så nära med dem varje dag.

Vi gick och hämtade upp dem i skolan, och sedan gick vi sedvanligen till parken.




Där tog vi selfies medan pojkarna lekte...




... och så lekte vi med dem lite själva också.




 *blir typ varm i hjärtat*


.... Efter en lite paus från varandra när jag badade, matade och lekte med pojkarna gick Redoy hem till mig, men sedan möttes vi upp för att gå och äta middag.




Då hade det redan blivit sent, och vi traskade lugnt genom de lyktstoltsbelysta Paris-gatorna. Till dess att vi kom fram till min favoritrestaurang, där jag varit bara veckan innan. Men denna gång skulle jag testa något på min bucket list, som jag velat länge!




Som ovan såg vi ut innan maten kom på sin plats, nämligen.... fois gras - gåslever!




Första gången jag testar äkta fransk fois fras, tillsammans med två skivor toast, fikon och lite balsamvinäger. Och mitt omdöme? Mjo.. Det var gott! Alldeles för stor proportion lever för brödet (man är ju inte van än), men halva fick jag allt i mig utan problem. Sedan blev det lite väl starkt, men jag tyckte om smaken! Den är speciellt, absolut lite egendomlig, och till en början är man lite skeptisk..

Nog ingenting jag kommer beställa igen (grodlår vinner!) men nu har jag i alla fall gjort det.

#9: Äta äkta fransk fois gras - check! 


Efter att vi ätit, pratat mycket djupt, fällt några tårar och berättat om våra hjärteproblem och vår hjärtelycka (det är mycket sådant i långdistansförhållanden, speciellt om det därtill är ett öppet sådant) och sedan gick vi hand i hand hem.




Väl hemma satte vi på ett par avsnitt av Paradise Hotel, Redoy testade en ny fransk bakelse och jag satte tänderna i hans svenska godsaker: butterkakan och chokladen.

Sedan somnade Redoy mitt i alltihop, så då stängde jag av och kröp ned och somnade med honom.


3 kommentarer :

  1. *blir typ varm i hjärtat* av att läsa detta romantiskt osande inlägg! O gåslever?! Haha, visste typ inte att det fanns!

    Paradise, säg inte till någon, mitt stora guilty pleasure!

    Förstår att det finns en del att snacka igenom då ni är så långt ifrån varandra o tycker så mkt om varandra. Men, som ni säkerligen kom fram till i slutändan, kärleken övervinner ALLT ;-)

    SvaraRadera
  2. Härlig dag!

    Jag tycker också att det är nervöst när ens vänner ska träffa varandra. Det känns liksom som att det är mitt fel i fall de inte tycker om varandra. Ärligt talat var det många år sedan jag försatte mig i en sådan situation. Samtidigt skulle jag gärna vilja att några vänner träffade varandra, för det vore så roligt om de gillade varandra och vi kunde umgås samtidigt. Dock kan jag ju inte tvinga dem att trivas tillsammans...

    Vad var det som gjorde att du kände dig nervös? Vill du också att dina vänner ska lära känna varandra, eller finns det någon annan anledning till att du vill att de träffas?

    SvaraRadera
  3. ÅÅåh, ser ut som en supermysig/härlig dag! Blir typ varm i hjärtat av att läsa inlägget :')

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)